onsdag 25 maj 2011

1910 - tal








Wilhelm Kåge gjorde sig under 1910-talet känd för sina färgstarka affischer och personliga stil. En samling på 29 affischer finns på Kungliga biblioteket i Stockholm.
Hans affisch för Liljevalchs konsthall 1916 kom ut som frimärke 2003.



Liljevalchs konsthalls hemutställning 1917 räknas som starten för den moderna svenska konstindustrin. Det var första gången konstnärer och industrier samverkade för att skapa vackra men ändå praktiska heminredningar som skulle vara prisvänliga för arbetare och deras familjer. Till utställningen hade Kåge skapat vardagsservisen "Liljeblå". Formerna och den flytande blå dekoren var relativt enkla men hade sina rötter i 1700-talets svenska keramik. Kåge skapade även affischen till hemutställningen.





Efter sin medverkan på Liljevalsch engagerades han av porslinsfabriken Gustavsberg. Hans uppdrag blev att sätta en konstnärlig prägel på företagets bruksföremål.





1920 - tal


Under 20-talet skapade Kåge "Argentagodset" som bestod av vaser, skålar, fat och urnor med motiv av dansande kvinnor, drakar och blommor. Argenta hade sin storhetstid under 40- och 50-talen och en vas ur serien var en självklar present till bröllopspar och jubilarer.




Argentagodset består antingen av flintgods, pyromassa eller stengods med grön glasyr. Dekoren var pulvriserat silver blandat med olja och målades på godset efter bränning.





Servisen "Pyro" lanserades 1929. Servisen som var väldigt typisk för sin tid med sin praktiska och funktionella form samt med ett vackert utseende. Servisen blev en succé och dekoren som först var i brunt kom senare att kompletteras med en grön och en blå version och tillverkades ända fram till 1955. Servisen omfattade över 200 olika delar som alla var märkta med ett modellnummer i botten och medtagna i en speciell priskurant. Pyro har övergått från att vara en vanlig bruksservis till att bli ett renodlat samlarområde.




1930 - tal



"Farstagodset", som uppkallades efter Farstalandet utanför Värmdö där Gustavsbergsfabriken låg, visades första gången på Stockholmsutställningen 1930.

Glasyrerna på Farstagodset är väldigt karaktäristiska och skiftar i nyanser och varma och kalla färgtoner. Kåge påverkade nyansernas framtoning genom att rista in reliefmönster i keramiken där glasyren kunde få fäste.

Farstagodset anses idag av många vara kulmen på hans konstnärsskap inom keramiken. Dessa föremål har nu blivit samlarobjekt och återfinns bl a på museer.






1940 - tal




"De mjuka formernas servis" skapade han för Gustavsberg 1940 och blev en av hans mest långlivade modeller och fortsatte att tillverkas fram till mitten av 60-talet. Den tillverkades med många dekorer, men det var "Grå ränder" som kom 1945 som blev storsäljaren.






Under 40-talet kom även hans fajanser i fria mönster och färger. Han tog tillsammans med Stig Lindberg och mästerdrejaren Berndt Friberg ut svängarna i expermientell anda och drejade, brände och dekorerade. Dekoren målades direkt på vit tennoxid och motiven var kvinnobilder och livfulla mönster i klara färger.







1950 - tal


Under 50-talet fortsatte Kåge att skapa tunga och kraftfulla pjäser i det så kallade Farstagodset.





.. . ..





Kåge skapade mängder av serviser och gjorde en riktig pionjärinsats inom modern svensk keramik med sin mångsidiga produktion av servisporslin och konstgods. Ledorden för hans servismodeller var bl a praktiskt, funktionellt, ekonomiskt, socialt och estetiskt. Måttot var "vackrare vardagsvara" genom industriell serietillverkning av bruksföremål av god estetisk kvalitet vilket skulle göra produkterna tillgängliga för stora folkgrupper.